Good Assam is a new e-magazine and digital news platform. Read daily health tips, Vastu tips, various articles, stories, novels, and much more. To publish your writing, message our Facebook page or email us at goodassam@hotmail.com ◾ Available on Facebook: Facebook.com/GoodAssamLive | Instagram: GoodAssam24 | YouTube: @GoodAssam24 ◾ Website: www.GoodAssam.online ◾ Want to advertise with us? Contact us! ◾ Follow our Facebook page for daily updates.     🔴     Good Assam এখনি নতুন ই-আলোচনী আৰু এটি Digital সংবাদ মাধ্যম। প্ৰতিদিনে পঢ়িবলৈ পাব স্বাস্থ্য বাৰ্তা, বাস্তু-কিটিপ, বিভিন্ন ধৰণৰ লিখনিৰ লগতে গল্প, উপন্যাস আৰু বহুতো। যদি আপোনাৰো লিখনি প্ৰকাশ কৰিব বিচাৰে তেন্তে আমাৰ ফেচবুক পেজখনৰ মেচেজ বক্সত বাৰ্তা প্ৰেৰণ কৰিব নাইবা আমাৰ ইমেইল যোগে আপোনাৰ লিখনি পঠিয়াব পাৰে। আমাৰ ই-মেইল ID - goodassam@hotmail.com ◾ Good Assam বৰ্তমান উপলব্ধ - Facebook : Facebook.com/GoodAssamLive / Instagram: GoodAssam24 আৰু YouTube : @GoodAssam24 ◾ Website : www.GoodAssam.online ◾গুড অসমত আপোনাৰ বিজ্ঞাপন প্ৰচাৰ কৰিব বিচাৰে নেকি? আমাৰ সৈতে যোগাযোগ কৰিব। ◾প্ৰতিদিনৰ অতিৰিক্ত আপডেট সমূহ ফেচবুক পেজত উপলব্ধ। সেয়েহে আমাৰ ফেচবুক পেজখনো Follow কৰিবলৈ নাপাহৰিব।
Type Here to Get Search Results !

Zar Ads

Zer Ads

🔴Ai

AI Image
Generator
AI Image Generator

Flash Screen

Welcome Logo

ওপৰৰ Logo Animation

স্লাইডাৰ ব্ৰেকিং

🤞 মাজে মাজে দেখা পোৱা বিজ্ঞাপন

🔴 Text Copy off

Adstera

👉Slider Menu

👉Slider Menu

🔴 Ad blocker Detective

Ad Blocker Detected!
Ad Blocker ধৰা পৰিছে!

Please turn off your Ad blocker to view the website.

ৱেবছাইটটো চাবলৈ অনুগ্ৰহ কৰি আপোনাৰ Ad blocker বন্ধ কৰক।

🔴E-Magazine Old

যিকোনো মুহূৰ্তত ইৰানে কৰ্তন কৰিব নেকি সমুদ্ৰৰ তলৰ ইণ্টাৰনেট কেবল সমূহ? কি হ'ব তেতিয়া? ভাৰতৰ হাতত আছে নে বেকআপ প্লেন...? -Will Iran cut the submarine internet cables at any moment? What will happen then? Does India have a backup plan...?




যিকোনো মুহূৰ্তত ইৰানে কৰ্তন কৰিব নেকি সমুদ্ৰৰ তলৰ ইণ্টাৰনেট কেবল সমূহ? কি হ'ব তেতিয়া? ভাৰতৰ হাতত আছে নে বেকআপ প্লেন...?

क्या ईरान किसी भी क्षण समुद्र के नीचे के इंटरनेट केबल काट देगा? तब क्या होगा? क्या भारत के पास कोई बैकअप प्लान है...?


Will Iran cut the submarine internet cables at any moment? What will happen then? Does India have a backup plan...?

( You can also read in Hindi and English below)


( অপূৰ্ব দাস )


বৰ্তমান সময়ত সমগ্ৰ বিশ্বৰ যোগাযোগ ব্যৱস্থা প্ৰধানকৈ সমুদ্ৰৰ তলত থকা ইণ্টাৰনেট কেবলৰ (Submarine Communications Cables) ওপৰত নিৰ্ভৰশীল। বিশ্বৰ প্ৰায় ৯৯% ডাটা এই কেবলসমূহৰ যোগেদি পাৰাপাৰ হয়। শেহতীয়াকৈ মধ্যপ্ৰাচ্যৰ ভূ-ৰাজনৈতিক অৱস্থা, বিশেষকৈ ইৰান আৰু ইজৰাইলৰ মাজত চলি থকা সংঘাতৰ পৰিপ্ৰেক্ষিতত এটা ভয়ংকৰ প্ৰশ্ন উত্থাপন হৈছে— যিকোনো মুহূৰ্তত ইৰান বা ইৰান সমৰ্থিত গোটসমূহে (যেনে য়েমেনৰ হুথি বিদ্ৰোহীয়ে) লোহিত সাগৰ (Red Sea) বা পাৰস্য উপসাগৰৰ তলৰ কেবলসমূহ কাটি পেলাব নেকি? এই প্ৰশ্নটোৰ উত্তৰ আৰু ইয়াৰ প্ৰভাৱৰ বিষয়ে তলত 

বিতংভাৱে আলোচনা কৰা হ'ল:

🔴 ইৰানে কেবল কৰ্তন কৰাৰ সম্ভাৱনা আছেনে?

যুদ্ধৰ সময়ত শত্ৰুপক্ষৰ যোগাযোগ ব্যৱস্থা বিচ্ছিন্ন কৰাটো এক পুৰণি ৰণনীতি। লোহিত সাগৰৰ 'বাব এল-মাণ্ডেব' (Bab el-Mandeb) প্ৰণালী হৈছে ইণ্টাৰনেট কেবলৰ এক অত্যন্ত গুৰুত্বপূৰ্ণ 'চ'ক পইণ্ট' (choke point), য'ত ইউৰোপ আৰু এছিয়াক সংযোগ কৰা বহুতো কেবল একেলগে থাকে। 
হুথি বিদ্ৰোহীসকলে ইতিমধ্যে এই অঞ্চলত বাণিজ্যিক জাহাজৰ ওপৰত আক্ৰমণ চলাইছে আৰু যোৱা সময়ছোৱাত কিছুমান কেবলৰ ক্ষতিসাধন হোৱাৰো খবৰ পোৱা গৈছে। সেয়েহে, এক বৃহৎ পৰিসৰৰ সংঘাতৰ সৃষ্টি হ'লে, ইৰান বা ইয়াৰ মিত্ৰশক্তিৰ দ্বাৰা ইচ্ছাকৃতভাৱে এই কেবলসমূহ কৰ্তন কৰাৰ এক তাত্ত্বিক সম্ভাৱনা নুই কৰিব নোৱাৰি।




🔴 কেবলসমূহ কৰ্তন কৰিলে কি হ'ব?

যদি সঁচাকৈয়ে বৃহৎ পৰিমাণত এই কেবলসমূহ কৰ্তন কৰা হয়, তেন্তে এক বিস্তৰ 'ব্লেকআউট' বা ইণ্টাৰনেট বিপর্যয়ৰ সৃষ্টি হ'ব পাৰে:

 ◽ ইণ্টাৰনেটৰ গতি হ্ৰাস: ইউৰোপ আৰু এছিয়াৰ (লগতে ভাৰতৰো) মাজৰ সৰহভাগ ডাটা লোহিত সাগৰেদি পাৰ হয়। এই কেবলসমূহ কাটিলে হঠাতে ইণ্টাৰনেটৰ গতি অতিশয় লেহেমীয়া হ'ব আৰু বহুতো ৱেবছাইট তথা চাৰ্ভাৰ ডাউন হৈ পৰিব।
 
◽অৰ্থনৈতিক বিপর্যয়: আধুনিক বেংকিং ব্যৱস্থা, শ্বেয়াৰ বজাৰ আৰু আন্তঃৰাষ্ট্ৰীয় বিত্তীয় লেনদেন সম্পূৰ্ণৰূপে এই ইণ্টাৰনেট কেবলৰ ওপৰত নিৰ্ভৰশীল। কেবল কৰ্তনৰ ফলত বিশ্ব অৰ্থনীতিত দৈনিক কেইবা বিলিয়ন ডলাৰৰ লোকচান হ'ব পাৰে।
 
◽যোগাযোগৰ সমস্যা: সাধাৰণ মানুহৰ ছচিয়েল মিডিয়াৰ পৰা আৰম্ভ কৰি চৰকাৰী, স্বাস্থ্য আৰু প্ৰতিৰক্ষা খণ্ডৰ জৰুৰী যোগাযোগতো গুৰুতৰ ব্যাঘাত জন্মিব।
ভাৰতৰ হাতত বেকআপ প্লেন আছেনে?
এই পৰিস্থিতিটো ভয়ংকৰ যেন লাগিলেও, ভাৰতৰ পৰিস্থিতি একেবাৰে নিৰাশাজনক নহয়। কাৰণ ভাৰতৰ হাতত কেইবাটাও শক্তিশালী বেকআপ বা বিকল্প ব্যৱস্থা আছে:
 
◽বহুসংখ্যক কেবল লেণ্ডিং ষ্টেচন (Cable Landing Stations): ভাৰতৰ মুম্বাই, চেন্নাই, কোচি আৰু ত্ৰিবান্দ্ৰমত কেইবাটাও কেবল লেণ্ডিং ষ্টেচন আছে। যদি পশ্চিমৰ পিনে (ইউৰোপৰ ফালে যোৱা লোহিত সাগৰৰ) কেবল নষ্ট হয়, তেন্তে ভাৰতে লগে লগে পূবৰ পিনে, অৰ্থাৎ ছিংগাপুৰ আৰু জাপান হৈ আমেৰিকা যুক্তৰাষ্ট্ৰ সংযোগী কেবলসমূহৰ জৰিয়তে ডাটা ট্ৰেফিক ডাইভাৰ্ট (divert) কৰিব পাৰিব।



 
◽টেলিকম কোম্পানীৰ বিকল্প পথ: টাটা কমিউনিকেশ্বনছ (Tata Communications), ৰিলায়েন্স জিঅ' (Jio) আৰু এয়াৰটেলৰ (Airtel) দৰে কোম্পানীসমূহৰ বিশ্বজুৰি বিশাল ইণ্টাৰনেট নেটৱৰ্ক আছে। ইণ্টাৰনেটৰ আন্তঃগাঁথনি এনেদৰে নিৰ্মাণ কৰা হৈছে (BGP Routing) যে এটা পথ বন্ধ হ'লে স্বয়ংক্রিয়ভাৱে আন পথেৰে ডাটা যাবলৈ আৰম্ভ কৰে।

◽ছেটেলাইট ইণ্টাৰনেট (Satellite Backup): বৰ্তমান সময়ত ছেটেলাইট ইণ্টাৰনেট প্ৰযুক্তি যথেষ্ট আগবাঢ়িছে। জৰুৰীকালীন অৱস্থাত যোগাযোগ অব্যাহত ৰাখিবলৈ ভাৰতে উপগ্ৰহভিত্তিক ইণ্টাৰনেট সেৱাৰ (যেনে- ISRO-ৰ উপগ্ৰহ, JioSpaceFiber আদি) ব্যৱহাৰ কৰিব পাৰে। প্ৰতিৰক্ষা আৰু চৰকাৰী গুৰুত্বপূৰ্ণ কাম-কাজৰ বাবে সুৰক্ষিত ছেটেলাইট বেকআপ সদায় মজুত থাকে।



ইৰান বা আন কোনো গোটে সমুদ্ৰৰ তলৰ কেবল কাটি বিশ্বজুৰি এক সাময়িক আতংকৰ সৃষ্টি কৰিব পাৰে, কিন্তু সম্পূৰ্ণ এটা 'ইণ্টাৰনেট ব্লেকআউট' কৰাটো প্ৰায় অসম্ভৱ। কাৰণ ইণ্টাৰনেটৰ গঠন বিকেন্দ্ৰীকৃত (decentralized)। তথাপিও, এনে আক্ৰমণে ভাৰতকে ধৰি এছিয়াৰ দেশসমূহত ইণ্টাৰনেটৰ গতি সাময়িকভাৱে মন্থৰ কৰিব পাৰে। সেয়েহে ভাৰতে নিজৰ ইণ্টাৰনেট আন্তঃগাঁথনি অধিক সুৰক্ষিত কৰাৰ লগতে পূব এছিয়াৰ লগত সংযোগ আৰু বৃদ্ধি কৰাত গুৰুত্ব প্ৰদান কৰিছে।





Will Iran cut the submarine internet cables at any moment? What will happen then? Does India have a backup plan...?

( Apurba Das )

Currently, the global communication system is primarily dependent on Submarine Communications Cables. About 99% of the world's data is transferred through these cables. Recently, in the context of the geopolitical situation in the Middle East, especially the ongoing conflict between Iran and Israel, a frightening question has arisen—will Iran or Iran-backed groups (like the Houthi rebels in Yemen) cut the cables under the Red Sea or the Persian Gulf at any moment? 

The answer to this question and its impact are discussed in detail below:

🔴 Is there a possibility of Iran cutting the cables?
Disconnecting the enemy's communication system during a war is an old strategy. The 'Bab el-Mandeb' strait in the Red Sea is a very important 'choke point' for internet cables, where many cables connecting Europe and Asia are concentrated. Houthi rebels have already attacked commercial ships in this region, and there have been reports of damage to some cables recently. Therefore, in the event of a large-scale conflict, the theoretical possibility of these cables being intentionally cut by Iran or its allies cannot be ruled out.

🔴 What will happen if the cables are cut?
If these cables are truly cut on a large scale, it could create a massive 'blackout' or internet disaster:

◽ Decrease in internet speed: Most data between Europe and Asia (including India) passes through the Red Sea. Cutting these cables will suddenly make internet speeds extremely slow, and many websites and servers will go down.

◽ Economic disaster: Modern banking systems, stock markets, and international financial transactions are entirely dependent on these internet cables. Cable cuts could lead to daily losses of billions of dollars in the global economy.

◽ Communication problems: There will be serious disruptions in emergency communications, ranging from ordinary people's social media to government, health, and defense sectors.


🟢 Does India have a backup plan?

Although this situation sounds frightening, India's position is not entirely hopeless. Because India has several strong backup or alternative systems:

◽ Multiple Cable Landing Stations: India has several cable landing stations in Mumbai, Chennai, Kochi, and Trivandrum. If cables to the west (in the Red Sea heading towards Europe) are damaged, India can immediately divert data traffic to the east, i.e., via cables connecting to the United States through Singapore and Japan.



◽ Alternative routes of telecom companies: Companies like Tata Communications, Reliance Jio, and Airtel have massive global internet networks. The internet infrastructure is built in such a way (BGP Routing) that if one path is closed, data automatically starts taking another path.

◽ Satellite Internet (Satellite Backup): Currently, satellite internet technology has advanced significantly. To maintain communication during emergencies, India can use satellite-based internet services (like ISRO's satellites, JioSpaceFiber, etc.). Secure satellite backups are always available for critical defense and government operations.

Iran or any other group could create temporary panic worldwide by cutting submarine cables, but a complete 'internet blackout' is almost impossible because the structure of the internet is decentralized. However, such attacks can temporarily slow down internet speeds in Asian countries, including India. Therefore, India is emphasizing further securing its internet infrastructure and increasing connectivity with East Asia.





क्या ईरान किसी भी क्षण समुद्र के नीचे के इंटरनेट केबल काट देगा? तब क्या होगा? क्या भारत के पास कोई बैकअप प्लान है...?

( अपूर्व दास )

वर्तमान समय में संपूर्ण विश्व की संचार व्यवस्था मुख्य रूप से समुद्र के नीचे स्थित इंटरनेट केबलों (Submarine Communications Cables) पर निर्भर है। दुनिया का लगभग 99% डेटा इन केबलों के माध्यम से ट्रांसफर होता है। हाल ही में मध्य पूर्व की भू-राजनीतिक स्थिति, विशेष रूप से ईरान और इज़राइल के बीच चल रहे संघर्ष के संदर्भ में, एक भयानक सवाल उठा है—क्या किसी भी क्षण ईरान या ईरान समर्थित गुट (जैसे यमन के हूती विद्रोही) लाल सागर (Red Sea) या फारस की खाड़ी के नीचे के केबलों को काट देंगे? इस प्रश्न का उत्तर और इसके प्रभाव के बारे में नीचे विस्तार से चर्चा की गई है:

🔴 क्या ईरान द्वारा केबल काटने की संभावना है?

युद्ध के समय दुश्मन की संचार व्यवस्था को काटना एक पुरानी रणनीति है। लाल सागर का 'बाब अल-मंडेब' (Bab el-Mandeb) जलडमरूमध्य इंटरनेट केबलों के लिए एक बहुत ही महत्वपूर्ण 'चोक पॉइंट' (choke point) है, जहाँ यूरोप और एशिया को जोड़ने वाले कई केबल एक साथ मौजूद हैं। हूती विद्रोही पहले ही इस क्षेत्र में वाणिज्यिक जहाजों पर हमले कर चुके हैं और पिछले कुछ समय में कुछ केबलों के क्षतिग्रस्त होने की खबरें भी आई हैं। इसलिए, बड़े पैमाने पर संघर्ष होने की स्थिति में, ईरान या उसके सहयोगियों द्वारा जानबूझकर इन केबलों को काटे जाने की सैद्धांतिक संभावना से इनकार नहीं किया जा सकता है।



🔴 केबल कटने पर क्या होगा?

यदि वास्तव में बड़े पैमाने पर इन केबलों को काट दिया जाता है, तो यह एक बड़े 'ब्लैकआउट' या इंटरनेट आपदा का कारण बन सकता है:

◽ इंटरनेट की गति में कमी: यूरोप और एशिया (भारत सहित) के बीच का अधिकांश डेटा लाल सागर से होकर गुजरता है। इन केबलों के कटने से अचानक इंटरनेट की गति बेहद धीमी हो जाएगी और कई वेबसाइटें तथा सर्वर डाउन हो जाएंगे।

◽ आर्थिक आपदा: आधुनिक बैंकिंग प्रणाली, शेयर बाजार और अंतर्राष्ट्रीय वित्तीय लेन-देन पूरी तरह से इन इंटरनेट केबलों पर निर्भर हैं। केबल कटने से वैश्विक अर्थव्यवस्था में रोजाना अरबों डॉलर का नुकसान हो सकता है।

◽ संचार की समस्या: आम लोगों के सोशल मीडिया से लेकर सरकारी, स्वास्थ्य और रक्षा क्षेत्रों के आपातकालीन संचार में गंभीर बाधा उत्पन्न होगी।


🟢क्या भारत के पास कोई बैकअप प्लान है?

हालाँकि यह स्थिति डरावनी लगती है, लेकिन भारत की स्थिति पूरी तरह से निराशाजनक नहीं है। क्योंकि भारत के पास कई मजबूत बैकअप या वैकल्पिक प्रणालियां हैं:

◽ कई केबल लैंडिंग स्टेशन (Cable Landing Stations): भारत में मुंबई, चेन्नई, कोच्चि और त्रिवेंद्रम में कई केबल लैंडिंग स्टेशन हैं। यदि पश्चिम की ओर (यूरोप की ओर जाने वाले लाल सागर में) केबल क्षतिग्रस्त हो जाते हैं, तो भारत तुरंत पूर्व की ओर, यानी सिंगापुर और जापान होते हुए संयुक्त राज्य अमेरिका से जुड़ने वाले केबलों के माध्यम से डेटा ट्रैफ़िक को डायवर्ट (divert) कर सकता है।

◽ टेलीकॉम कंपनियों के वैकल्पिक मार्ग: टाटा कम्युनिकेशंस (Tata Communications), रिलायंस जियो (Jio) और एयरटेल (Airtel) जैसी कंपनियों के पास दुनिया भर में विशाल इंटरनेट नेटवर्क हैं। इंटरनेट का बुनियादी ढांचा इस तरह से बनाया गया है (BGP Routing) कि यदि एक रास्ता बंद हो जाता है, तो डेटा अपने आप दूसरे रास्ते से जाना शुरू कर देता है।

◽ सैटेलाइट इंटरनेट (Satellite Backup): वर्तमान समय में सैटेलाइट इंटरनेट तकनीक काफी उन्नत हो गई है। आपातकालीन स्थितियों में संचार बनाए रखने के लिए, भारत उपग्रह-आधारित इंटरनेट सेवाओं (जैसे- ISRO के उपग्रह, JioSpaceFiber आदि) का उपयोग कर सकता है। रक्षा और महत्वपूर्ण सरकारी कार्यों के लिए सुरक्षित सैटेलाइट बैकअप हमेशा मौजूद रहता है।
ईरान या कोई अन्य गुट समुद्र के नीचे के केबल काटकर दुनिया भर में अस्थायी दहशत पैदा कर सकता है, लेकिन पूर्ण 'इंटरनेट ब्लैकआउट' लगभग असंभव है क्योंकि इंटरनेट की संरचना विकेंद्रीकृत (decentralized) है। फिर भी, इस तरह के हमले भारत सहित एशियाई देशों में इंटरनेट की गति को अस्थायी रूप से धीमा कर सकते हैं। इसलिए भारत अपने इंटरनेट बुनियादी ढांचे को और अधिक सुरक्षित करने के साथ-साथ पूर्वी एशिया के साथ कनेक्टिविटी बढ़ाने पर जोर दे रहा है।






Post a Comment

0 Comments
* Please Don't Spam Here. All the Comments are Reviewed by Admin.